"Víctor Rojas använder inte den fornnordiska dikten på det sätt som nordeuropeiska poeter har brukat göra. Han imiterar inte Eddans stil och han klär inte ut sig i vikingadräkt för att likna sagans hjältar. I stället låter han de fornnordiska motiven komma in som tillfälliga inslag i vardagslivet. Plötsligt dyker de upp och försvinner igen, ungefär som reklambilder man ser i tunnelbanan eller som historier man av en händelse hör en passagerare i bussen berätta, innan han stiger av vid nästa station. Det ger intressanta och oväntade effekter, när man upplever hur sydamerikanska erfarenheter plötsligt möter de fornnordiska. Här blandas varmt och kallt: lavaströmmar kolliderar med iskalla glaciärer, precis som på sagornas ö i Nordatlanten." 

...professor Lars Lönnroth